Det här är en förteckning över mätinstrument för forskning eller klinisk utvärdering som är relevanta för ACT och som finns översatta till svenska. Sidan uppdateras kontinuerligt med fler instrument. Instrumenten är validerade. Om du känner till instrument som ännu inte ligger uppe kan du maila detta, information och referenser till molander.olof(a)gmail.com. Längst ned finns instrumenten i pdf-format för nedladdning. 

Acceptance and Action Questionnaire (AAQ)

Hayes et al utvecklade den första versionen av AAQ med 10 frågor. Den har senare översatts till svenska och förkortat till 6 frågor av Tobias Lundgren och Thomas Parling vid Uppsala Universitet. Du hittar instrumentet här.

Referenser:
[1] Tobias Lundgren & Thomas Parling (2016): Swedish Acceptance and Action Questionnaire (SAAQ): a psychometric evaluation, Cognitive Behaviour Therapy. Du kan läsa artikeln i fullängd här: http://dx.doi.org/10.1080/16506073.2016.1250228
[2]  Bond, F. W., Hayes, S. C., Baer, R. A., Carpenter, K. C., Guenole, N., Orcutt, H. K., Waltz, T. and Zettle, R. D. (2011). Preliminary psychometric properties of the Acceptance and Action Questionnaire – II: A revised measure of psychological flexibility and acceptance. Behavior Therapy, 42, 676-688. Se artikeln här. 
[3] Hayes S.C., Strosahl K.D., Wilson K.G., Bissett R.T., Pistorello J., Toarmino D., Polusny M.A., Dykstra T.A., Batten S.V., Bergan J., Stewart S.H., Zvolensky M.J., Eifert G.H., Bond F.W., Forsyth J.P., Karekla M, McCurry SM. Measuring experiential avoidance: a preliminary test of a working model. The Psychological Record 2004;54:553–78. Se artikeln här. 
[4] Otto, N. (2010). Den svenska versionen av Acceptance and Action Questionnaire. En psykometrisk utvärdering. Opublicerad psykologexamensuppsats, Institutionen för psykologi, Uppsala universitet, Uppsala.

Avoidance Questionnaire for Youth (AFQ-Y)

Detta test mäter det psykologiska konstruktet ”psykologisk inflexibilitet”, eller dess motsats ”psykologisk flexibilitet” om man vänder på numreringen. Testet är framtaget för ungdomar 12-18 år. Men har även visat sig fungera bra för vuxna. Både AFQ-Y8 samt den längre versionen, AFQ-Y17 finns validerade för svenska förhållanden. I denna artikel finns testets psykometriska egenskaper beskrivna. En konklusion i denna artikel är att AFQ-Y8 är att föredra. I denna artikel summeras även all forskning internationell forskning som är gjord och vetenskapligt publicerad på AFQ-Y till och med januari 2016. Både forskning på unga och vuxna. Du hittar AFQ-Y8 här och AFQ-Y17 här.

Referenser:
[1] Livheim, F., Tengström, A., Bond, F. W., Gerhard Andersson, G., Dahl, J. & Rosendahl, I. (2016). Psychometric Properties of the Avoidance and Fusion Questionnaire for Youth: A Psychological Measure of Psychological Inflexibility in youth, Journal of Contextual Behavioral Science, Available online 19 April 2016, ISSN 2212-1447. 
Se länk till artikeln här. 

Bull's Eye Values Survey (BEVS)

Utvecklat av Tobias Lundgren m fl. Du hittar instrumentet här.

Referenser:
[1] Lundgren, T., Luoma, J.B., Dahl, J., Strosahl, K., Melin, L. (2012). The Bull's-Eye Values Survey: A Psychometric Evaluation. Cognitive and Behavioral Practice, 19, 518-526. 

Chronic Pain Acceptance Questionnarie (CPAQ)

The Chronic Pain Acceptance Questionnaire (CPAQ) avser att mäta acceptans av långvarig smärta och inkluderar två skalor: Activities engagement och Pain willingness. Activities engagement handlar om att utföra betydelsefulla aktiviteter oavsett smärtan. Formuläret är utvecklat av Lance McCracken och medarbeteare. Den svenska versionen är översatt av Rikard Wiksell och medarbetare. Du hittar instrumentet här.

Referenser:
[1] Wicksell RK, Olsson GL & Melin L . (2009) The Chronic Pain Acceptance Questionnaire (CPAQ)-further validation including a confirmatory factor analysis and a comparison with the Tampa Scale of Kinesiophobia. European Journal of Pain, 13, 760–768. Se artikeln här.
[2] McCracken, L.M., Vowles, K.E. & Eccleston, C. (2004). Acceptance of chronic pain: component analysis and a revised assessment method. Pain, 107, 159-66. Se artikeln här.

8-Item Chronic Pain Acceptance Questionnarie (CPAQ-8)

Utvecklad av Graciela Rovner mfl, vid Göteborgs Universitet. Du hittar instrumentet här.

[1] Rovner, G.; Årestedt, K.; Gerdle, B.; Börsbo, B. & McCracken, LM, (2013). Psychometric properties of the 8-item Chronic Pain Acceptance Questionnaire (CPAQ - 8) in a Swedish Chronic Pain Cohort. Journal of Rehabilitation Medicine. 45: 00–00. Se artikeln här.
 

Psychological Inflexibility in Pain Scale (PIPS)

Instrumentet mäter psykologisk inflexibilitet vid smärttillstånd och är utvecklat av Rikard Wiksell och medarbetare vid Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset. Du hittar instrumentet här.

Referenser:
[1] Wicksell RK, Ahlqvist J, Bring A, Melin L, Olsson GL. Can exposure and acceptance strategies improve functioning and life satisfaction in people with chronic pain and whiplash-associated disorders (WAD)? A randomized controlled trial. Cognitive Behavior Therapy 2008;37(3):169- 182. Se artikeln här.
[2] Wicksell RK, Lekander M, Sorjonen K, Olsson GL. The Psychological Inflexibility in Pain Scale (PIPS) – statistical properties and model fit of an instrument to assess change processes in pain related disability. European Journal of Pain, 2010; 14, e1-e14. Se artikeln här.
[3] Wicksell RK, Olsson GL, Hayes SC. Psychological flexibility as a mediator of improvement in Acceptance and Commitment Therapy for patients with chronic pain following whiplash. European Journal of Pain, 2010; 41, 1059.e1-1059.e11. Se artikeln här.
[4] Wicksell RK, Renofalt J, Olsson GL, Bond FW, Melin L. Avoidance and cognitive fusion-central components in pain related disability? Development and preliminary validation of the Psychological Inflexibility in Pain Scale (PIPS). European Journal of Pain 2008;12(4):491-500. Se artikeln här.

Voices Acceptance and Action Scale (VAAS)

Utvecklad av David Copolov mfl. Den svenska översättningen är gjord av Mårten Tyrberg, vid Psykosmottagningen Öster, Västmanlands Sjukhus, tillsammans med Sandra Bates och Tobias Lundgren.
Du hittar instrumentet här.

[1] Shawyer, F., Ratcliff, K., Mackinnon, A., Farhall, J., Hayes, S. C., & Copolov, D. (2007). The voices acceptance and action scale (VAAS): Pilot data. Journal of Clinical Psychology, 63(6), 593–606. Se artikeln här.

Weight Acceptance and Action Questionnarie (AAQ-W)

Utvecklat av Jason Lillis. Den svenska översättningen är gjord av Sandra Weineland och Lotta Fornwall. 

Referenser:
[1] Weineland, S., Lillis, J., & Dahl, J. (2013). Measuring experiential avoidance in a bariatric surgery population‚ psychometric properties of AAQ-W. Obesity Research & Clinical Practice. doi: 10.1016/j.orcp.2012.06.002

[2] Lillis, J., & Hayes, S. C. (2008). Measuring avoidance and inflexibility in weight related problems. International Journal of Behavioral Consultation and Therapy, 4, 348-354. Se artikeln här.

Work Acceptance and Action Questionnaire (WAAQ)

Utvecklat av Frank Bond. Den svenska översättningen är gjord av Rikard Wiksell och medarbetare vid Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset. Den svenska översättningen valideras för närvarande i en pågående studie (ht 2013) av Wiksell och medarbetare. Du hittar instrumentet här.

[1] Holmberg, J. et al (2019). Evaluating the psychometric characteristics of the Work-related Acceptance and Action Questionnaire (WAAQ) in a sample of healthcare professionals. Journal of Contextual Behavioral Science, 14, 103-107.  https://doi.org/10.1016/j.jcbs.2019.08.010 Se artikeln här.

More Measures

Du hittar instrumenteten här.

https://contextualscience.org/psychological_flexibility_how_love_turns_pain_into_7

ACT-matrisen är ett sätt att ge ACT. För att läsa mer om ACT-matrisen rekommenderas “The ACT Matrix” och “The Essential Guide to the ACT Matrix”. Den senare boken har fått stå som förlaga till denna svenska anpassning. Thor Bengtsson är alltså inte upphovsman till The ACT Matrix men har stått för denna översättning och anpassning till svenska. Det kan vara svårt att förstå denna svenska bearbetning helt och hållet om man inte läst åtminstone den senare boken. Utöver ovanstående läsrekommendationer är det viktigt att behärska ACT i allmänhet och även vara förtrogen med patient/klientgruppen. Handledning föreslås till den osäkre och även ibland för den säkre.

I sex steg ger vi deltagarna kraftfulla verktyg att själv kunna relatera till och hantera till sina problem. De sex stegen är som följer:

1. Presentation av matrisen, en sortering av beteenden i en fyrfältare med axlarna “Till och Från” och “Inre och Yttre”.
2. Funktionell analys av problembeteenden (Att jämföra med, ABC, T-K-H eller SORK)
3. Medvetandegörande av problembeteenden (Metafor: Att inte bita på krokar)
4. En modell med verbala hjälpmedel för att applicera svåra situationer på ACT-matrisen och inte fastna i problembeteenden (Metafor: Verbal Aikido)
5. Self-Compassion (här har det blivit störst förändringar mot förlagan)
6. Träning i perspektivtagande (Att ta perspektiv med sig själv vid andra tidpunkter)

Materialet finns nedan
Observera att uppdateringar sker löpande, har du några frågor eller förslag på förbättringar är du varmt välkommen att kontakta Thor.